INSOLVENSRÄTT/

OBESTÅNDSRÄTT

Anna Bokhagen Juristbyrå biträder, genomför rättsutredningar, och tillhandahåller skräddarsydd rådgivning för företag och privatpersoner med olika former av finansiella och insolvensrelaterade svårigheter.

Allmänt om rättsområdet insolvensrätt

/obeståndsrätt

Insolvensrätt, även kallat obeståndsrätt, är det rättsområde som handlar om när fysiska och juridiska personer är oförmögna att betala sina skulder. Det handlar om redan förfallna skulder, men även framtida- betalningsoförmågan är således inte endast tillfällig. Dylik insolvens måste emellertid skiljas från illikviditet (bristande likviditet) och insufficiens (skulder som överstiger tillgångar). 

Rättsreglerna inom insolvens/obeståndsrätten reglerar frågeställningar såsom hur ska en borgenär (den som har en fordran på en annan, delvis på gäldenären) få betalt från en gäldenär (person eller företag som har en skuld till en annan, delvis till borgenären). 

Centrala begrepp inom insolvens/obeståndsrätten 

• Konkurs
• Insolvens
• Obestånd
• Likvidation
• Skuldsanering
• Konkursförvaltare
• Återvinning
• Företagsrekonstruktion
• Fristdag

Några av de viktigaste lagarna inom insolvens/obeståndsrätten 

Konkurslag (1987:672)

Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion

Utsökningsbalk (1981:774)

Skuldsaneringslag (216:675)

Vad händer vid insolvens?

Både företag och privatpersoner kan bli insolventa. En fysisk person kan begära sig själv i konkurs,  så kallad personlig konkurs eller begära skuldsanering. Ett företags möjligheter att komma tillrätta med situationen innan en konkurs är nära förestående, kan vara att söka företagsrekonstruktion, eller att träda i frivillig likvidation. Ett företag kan också bli tvunget att bli likviderat på grund av lag eller annan bestämmelse, då kallas det för tvångslikvidation. Det finns olika för-och nackdelar med de olika förfarandena som dessutom leder till olika konsekvenser för borgenärerna respektive gäldenärerna. Det är viktigt att agera i tid för att styrelse och VD inte ska bli personligt betalningsansvariga. Styrelsen får inte underlåta att upprätta en kontrollbalansräkning eller kalla till en kontrollstämma när det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. 

Obeståndsprognostisering

Bristande likviditet (illikviditet) är  inte i sig någon konkursgrund, men bristen på likvida medel (pengar, betalningsmedel) kan medföra att gäldenären hamnar på obestånd. Ofördelaktiga försäljningar som måste göras snabbt för att få fram pengar kan medföra sådana förluster att företaget längre fram inte har möjlighet att betala andra skulder. Företaget är i en sådan situation på obestånd. Vidare är det tänkbart att det inte går att driva en rörelse vidare om företaget måste sälja sitt lager eller till exempel en maskin som är nödvändig för att hålla igång driften. Tvingas företaget realisera varor omedelbart utan möjlighet att successivt sälja dem till ett högre pris, leder realisationen ofta till sådan värdeförstörelse att skulderna inte kan betalas i framtiden. Bristande likviditet kan sålunda leda till insolvens. Detta gäller i synnerhet om flera fordringsägare samtidigt kräver betalning och vägrar att lämna betalningsanstånd. Många konkurser kan undvikas genom att förhandla med borgenärerna och träffa ett så kallat ackord (ekonomisk uppgörelse).  

Riskfaktorer

Obetalda skatter utgör en riskfaktor för att hamna på obestånd och skatteverket kan under vissa förutsättningar gå med på ett ackord.

Vilken domstol vänder jag mig till?

Ansökan om konkurs, likvidation och rekonstruktion görs i behörig tingsrätt, oftast den tingsrätt där styrelsen har sitt säte, eller där du som privatperson är skriven.