AVTALSRÄTT

Anna Bokhagen Juristbyrå hjälper Er och Ert förtag med alltifrån att upprätta, formulera, förbättra, omförhandla, häva, ogiltigförklara och tolka alla olika typer av avtal.

• Behöver Ni hjälp med reklamation av varor och tjänster?
• Söker Ni en avtalsjurist som biträder Er i tvistelösning vid avtalsbrott i allmän domstol?
•  Genomförande av genomgångar och förbättringar av befintliga standardavtal?
•  Behöver Ni hjälp med att väcka talan i domstol om avtalsbrott?

ABJB hjälper Er även med att upprätta olika former av avtal, till exempel

• Letter of intent
• sekretessavtal
• standardavtal till slutkund
• fastighetsöverlåtelse
• gåvobrev för fastighet
• köpeavtal
• samarbetsavtal
• leasingavtal
• hyresavtal
• konsultavtal
• uppdragsavtal
• bolagsrättsliga avtal (t.ex. stiftelseurkund, aktieägaravtal, företagsöverlåtelse, företagssammanslagning).       

Kontakta oss, vi tar hand om Ert ärende inom avtalsrätt. 

Allmänt om rättsområdet avtalsrätt

Avtal kan vara av alla de skiftande slag. Gemensamt är att man vill åstadkomma en förändring eller säkerställa något bestående. Exempelvis ett föremål som byter ägare. En bostad som ska anskaffas. En byggnad som ska uppföras. En verkstadsmaskin som ska utvecklas och finansieras. En lokal som ska hyras. Äktenskap som ska ingås.  Pengar som ska lånas eller placeras på penning- eller kapitalmarknaden.  Juridiska personer som ska bildas, förvärvas eller ingå avtal med varandra om samverkan. Av de otaliga avtal som ingås är en del reglerade i lag, medan andra endast regleras ofullständigt, eller inte alls.

Pacta sunt servanda

Den grundläggande regeln inom avtalsrätten är principen om att avtal ska hållas, lat. pacta sunt servanda. Det går emellertid inte att uppehålla sig allenast vid en sådan enkelt formulerad princip. Gällande rätt avser ingalunda att alla avtal utan undantag ska hållas till punkt och pricka. Sedan man accepterat den nämnda huvudprincipen koncentreras därför intresset på de undantag som kan göras från den. Man finner då att avtal inte måste hållas under alla förhållanden, lat. pacta non sunt semper servanda. I första hand inställer sig frågor som under vilka förutsättningar och på vilket sätt giltiga avtal uppkommer (avtalsbundenhet), vem som är behörig att ingå avtal, huruvida formkrav uppställs på avtalets ingående som exempelvis vid fastighetsköp, i vad mån tvång, svek och misstag inverkar på giltigheten. Vidare uppkommer frågor som hur avtal ska tolkas och svåra juridiska problem kan uppkomma när vilja, viljeförklaring och tillit inte harmonierar. 

Dispositiva och indispositiva regler

Den nutida lagstiftaren har ansett det nödvändigt att gripa in med skyddsregler för samhällsgrupper som lättare hamnar i underläge vid en tvist, till exempel konsumenter. Det finns numera således ett starkare inslag av tvingande (indispositiva) regler än tidigare. Dessa tvingande regler hindrar parterna att binda sig vid ett innehåll som strider mot tvingande rätt. När det gäller förhållandet mellan de avtalande parterna är dock lagreglerna i stor omfattning supplerande (dispositiva). Så snart det är fråga om verkan mot tredje man (den sakrättsliga verkan) är emellertid reglerna tvingande. 

Avtalstolkning

Tolkningen av ett avtal kan, om parterna visar sig ha delade meningar om innebörden, föranleda en rad olika problem och frågeställningar. Vanligtvis måste tolkningen utgå från ordalydelsen i avtalet, särskilt om det är fråga om ett skriftligt avtal.

Oklarhetsregeln är en viktig princip inom avtalstolkning som innebär att avtal vid otydlighet ska tolkas till nackdel för den part som har lagt fram den otydliga avtalstexten. Det kan emellertid tänkas att parterna, när avtalet träffades, hade en gemensam uppfattning om avtalets innebörd som avviker från avtalstexten.  Då måste den så kallade gemensamma partsviljan utrönas.  Det är också vanligt att parterna kommit överens om vissa grundläggande premisser, men inte uttryckligen reglerat vad som ska gälla för vissa hypotetiska framtidsscenarier som sedermera kan komma att aktualiseras.  

Tolkning av avtal bär likheter med lagtolkning. I båda fallen står man inför utmaningen att fastställa betydelsen av en vag eller ofullständig text och man kan inte enbart beakta den rent semantiska betydelsen, utan även andra faktorer såsom logiska, systematiska, funktionella och ändamålsinriktade (teleologiska). Vidare uppkommer frågor som huruvida en text ska tolkas extensivt eller restriktivt.