ARBETSRÄTT

Anna Bokhagen Juristbyrå bistår både arbetsgivare och arbetstagare i frågor kopplade till arbetsrätten.

För en arbetstagare som hamnat i tvist med sin arbetsgivare är det vanligt att i första hand vända sig till sitt fackförbund, men om Ni inte är medlem eller anser att fackförbundet inte driver ärendet på ett tillfredsställande sätt, hör av Er.

På motsvarande vis kan det  för en arbetsgivare handla om att  Ni exempelvis  har problem med en anställd eller med facket och finner att Er arbetsgivarorganisation inte är Er tillräckligt behjälpliga. Tveka då inte att kontakta oss.

Allmänt om rättsområdet arbetsrätt

Arbetsrätten reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och respektive parts rättigheter och skyldigheter. 

Arbetsrätten är ett omfattande rättsområde och kan delas in i två huvudområden; den individuella arbetsrätten och den kollektiva. 

Individuell arbetsrätt

Den individuella arbetsrätten behandlar frågor som rör det enskilda anställningsförhållandet. 

De arbetsrättsliga lagarna är i regel tvingande  till arbetstagarens fördel. Det innebär att det inte är möjligt att avtala om regler som medför att en arbetstagare får sämre rättigheter än vad som gäller enligt lag. 

Lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS) är en av de mest centrala lagarna inom rättsområdet och reglerar bland annat arbetsgivarens och arbetstagarens inbördes rättigheter och skyldigheter. 

Några andra viktiga lagar är:

Arbetsmiljölag (1977:1160)

Semesterlag (1977:480)

Arbetstidslag (1982:673)

Diskrimineringslag (2008:567)

Lag om offentlig anställning (1994:260)

Föräldraledighetslag (1995:584)

Arbetsavtalens indelning

Från ett rättsligt perspektiv  brukar man dela in de enskilda arbetsavtalen i två huvudkategorier; anställningsavtal och uppdragsavtal (avtal om tjänster). Den part som presterar arbete i ett anställningsavtal kallas arbetstagare och dess motpart arbetsgivare. Parterna i ett uppdragsavtal kallas på motsvarande sätt uppdragstagare och uppdragsgivare. I ett arbetsavtal som ännu inte har klassificerats kan kontrahenterna benämnas den arbetspresterande partnern och huvudmannen. Indelningen i anställningsavtal och uppdragsavtal följer av att det i många viktiga hänseenden gäller olika rättsregler för de två avtalstyperna. 

Vem är arbetstagare?

Någon definition på begreppet arbetstagare finns inte i lagstiftningen, utan där förutsätts begreppet vara känt. Det är också lätt att känna igen typiska arbetstagarförhållanden. Alla vanliga arbetare och tjänstemän i privat och offentlig tjänst har ställning av arbetstagare hos de företag eller myndigheter där de arbetar. 

Ibland uppträder emellertid atypiska fall som kan vara svåra att klassificera 

Kollektiv arbetsrätt

Den kollektiva arbetsrätten reglerar förhållandet mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer och frågor som rör kollektivavtal. 

Om en tvist uppstår om arbetsrättens tillämpning och parterna är bundna av kollektivavtal drivs ärendet i Arbetsdomstol. Är parterna inte bundna av kollektivavtal sker förhandlingarna i första hand i tingsrätten. 

Kollektivavtal

Ett kollektivavtal i lagens mening är ett avtal mellan å ena sidan arbetsgivarorganisation eller enskild arbetsgivare och å andra sidan arbetstagarorganisation om anställningsvillkor. Avtalet har således funktionen som ett slags komplement som stödjer och kompletterar anställningsavtalet och de olika lagar som finns på området. Avtalet innehåller ofta regler om lön, arbetsvillkor, arbetstider, semesterlön, förhandlingsordning, försäkringar och vad som gäller angående turordning eller företrädesrätt vid uppsägning. 

Några viktiga lagar inom den kollektiva arbetsrätten är:

Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL)